Wolverine Road live i Valdemarsvik

Wolverine Road live på Storåfestivalen

Unicorn slip

Ramlade på en enhörning på lunchen.

Vår!

Life goes on

Perfect coffee

Lugn, ro, ensamhet, Led Zeppelin och kaffe. Välbehövligt efter en horribel dag full av bilkrångel, statistik och felplacerade bebisar.

Till sist en Fender!

Farligt forum det där, pratabas.se, det leder till en viss rotation på basbeståndet. Eller farligt, det är väl bra. Bytte till mig en bas i julas och nu en till, kul att få hem något nytt utan att det kostar pengar. ”Nytt” i det här fallet är en drygt 25 år gammal Fender som måste vara den skönaste bas jag spelat på. Mycket nöjd!

That’s my kid…

Min dotter ägnar sig åt vad hon kallar ”egendomlig forskning”.

Första smygande steg

Nästa Wolverine Road-projekt är påbörjat. Men eftersom jag börjar jobba intensivt från i morgon lär det bli en långsam process.

Ledig

Säng, filt, Oates, kaffe, piano, gitarr. Och så Sean Connery som Bond på det.

Let it pass to the next generation

2010: Något slags sammanfattning

2010 har varit ett väldigt händelserikt, utvecklande och rakt igenom fantastiskt bra år. Det var året då jag började som nyskild och efter en famlande start lyckades bygga upp en fungerande tillvaro för mig och mina barn. Jag tillbringar mera tid med dem nu än förut och har kommit dem allt närmare. Det var också året då jag åter fann kärleken, på ett sätt som jag knappt vågat tro på, och jag har aldrig någonsin haft det bättre. Hon har fått mig att växa och utvecklas, och jag hoppas hon tycker att även jag har varit till någon nytta och glädje. 2010 är även året då jag skrev färdigt min doktorsavhandling, och jag har därefter fortsatt i akademin och trivs väldigt bra med det. I år har jag dessutom spelat in två skivor, en med bandet och en på egen hand. Jag har köpt tre nya instrument och bytt till mig ett fjärde. Jag har besökt åtminstone fem länder, varav ett på semester. Kort sagt ett riktigt bra år, och även om jag borde ha svårt att tro att nästa kommer toppa det här så går jag in i det med tillförsikt. Jag avslutade 2009 ganska omtumlad, och ett år senare är jag säkrare på mig själv, står tryggare och gör mer av det jag vill; jag är mera mig själv än någonsin. Gott nytt år!

The Horsehead Dungeon

Trappan ner till min källare. Eller The Horsehead Dungeon, som Thomas döpt den till. Där har jag mitt paradis. Där kan jag slappna av.

Instrumentfrossa!

Ja, förra veckan fick jag ju hem mitt Traderafynd Telecastern, och idag gjorde jag en bytesaffär via pratabas.se – min Traben (som jag knappt rört sen i somras) mot en snygg halvakustisk Ibanez som jag spanat på länge. Så två nya instrument på en vecka, det är ju helt galet. Helt galet underbart, så här till jul och allt. En kort jobbinsats i morgon så tar jag helg sedan. Äntligen.

Välkommen hem

Ett fynd! Min julklapp.